SORTLISTA  sommar-höst 2010
Till Startsidan

Sortlista del 2

Bildgalleri

 
Sortlistan är uppdelad i två delar, inte speciellt överraskande kallade för del 1 och del 2.
Del 1 innehåller förklaringar och information till de olika rubrikerna som finns i listan och
del 2 innehåller förteckning och beskrivning över de olika sorterna.
TIPS ! Om du vill skriva ut sortlistan kan man för bästa resultat behöva ändra
skrivarinställningen till pappersorientering "liggande" eller "landskap".

De flesta sorterna finns presenterade i vårt bildgalleri.
Bästa rosvänner!

Härmed presenteras årets lista över de rossorter vi har att erbjuda från vår egen odling. De kortfattade sortbeskrivningarna är i första hand tänkta som hjälp för att göra en grovgallring bland de olika sorterna i de fall man sedan tidigare inte är bekant med det i och för sig mycket begränsade sortiment vi kan tillhandahålla. För mer information om de olika rossorterna kan roslitteratur, internet, besök på rosarier (t.ex vår lilla visningsanläggning) rekommenderas.

Av praktiska och tidsmässiga skäl gör vi denna lista vid en tidpunkt innan vi egentligen vet något om årets odlingsresultat beträffande antal tillgängliga plantor av varje sort och eftersom vi bara säljer det vi själva odlar innebär det att när en sort är slut för säsongen så är den slut. I möjligaste mån lovar vi inte bort fler plantor än vad vi erfarenhetsmässigt kan beräkna blir färdiga. Principen först till kvarn får först mala gäller.

Avslutningsvis vill vi hälsa såväl nya som gamla besökare och kunder varmt välkomna !

Ingela o Ingvar

Information och förklaring till rubrikerna i sortbeskrivningen.

Namn

Vi reserverar oss för ev. stavfel (gäller även övrig text) och när ämnet ändå är uppe passar vi också på att reservera oss för andra ev. felaktigheter, även beträffande faktainnehållet.            NY! = Ny i vårt sortiment och finns därmed inte tillgänglig förrän till hösten och då endast som barrotsplanta. 

Grupp

Anger den botaniska grupptillhörigheten. I de fall roskännare har olika uppfattning har vi konsekvent använt den av Lars-Åke Gustavsson i hans praktverk "Rosor för nordiska trädgårdar" (2008 års utgåva) angivna gruppen.

ALBA-Alba ARV-Arvensis AUS-Austin BIF-Bifera BOUR-Bourbon
CENT-Centifolia CENT-Centifolia DAM-Damascena FLO-Floribunda FLO-Floribunda
GALL-Gallica HEL-Helenae KORD-Kordesii MACR-Macrantha MINI-Miniatyr
MOBU-Modern buskr. MOSS-Mossrosor MOY-Moyesii MYSK-Myskrosor ODO-Odorata
POLY-Polyantha PORT-Portland REM-Remontant RUB-Rubiginosa RUG-Rugosa
SEMP-Sempervirens SETI-Setigera SOUL-Soulieana SPIN-Spinnosissima STKL-Storbl.klätterros
TEHY-Tehybrid VILL-Villosa WICH-Wichurana    

kl. anger att sorten är lämplig som klätterros.

Blomfärg

Vi har försökt göra en någorlunda korrekt färgbeskrivning men blommans färg eller i alla fall nyanserna kan påverkas mycket av t.ex väderlek, blommans utvecklingsstadium, växtplats m.m.

Doft

En synnerligen subjektiv bedömning. Erfarenheten säger oss att våra besökare ofta har väldigt olika "näsor" och bedömer doftstyrkan därefter. Dessutom påverkas doftstyrkan av t.ex väderlek, tidpunkt på dagen och kan även variera från blomma till blomma. Ytterligare en aspekt är karaktären på doften, något som vi inte har möjlighet att beskriva här. Vill bara nämna att det finns sorter med doft som en del finner direkt oangenäm!

Blomtyp

enkel 4-5 kronblad    dubbel 6-10 kronblad      hafy=halvfylld 11-20 kronblad      fylld 21-40 kronblad

täfy=tätt fylld 40 eller fler kronblad

Blomstorlek

små Ø ca 0-5 cm    medel Ø ca 5-7 cm     stor Ø ca 7-10 cm      mycket stor Ø 10 cm och större

Räknat på genomsnittsdiametern, kan alltså finnas både större och mindre blommor på samma buske.

Blomningstid

Avser vilken period blomningstiden BÖRJAR, mer specifikt när den i genomsnitt börjar hos oss. Hur lång blomningstiden sedan blir påverkas mycket av väderleken. En normal sommar ( kall och regnig ) ger en mer utdragen blomning än en varm och solig sommar som år 2006 då blomningen blev koncentrerad och kort.

tidig   blomningen BÖRJAR slutet av maj - mitten av juni
medel                                      mitten av juni - början av juli
sen                                          början av juli - mitten av juli
Sorter markerade med R remonterar.
Höjd
De i vår beskrivning angivna höjderna är mycket ungefärliga men ger i alla fall en fingervisning om vad man i normalfallet kan förvänta sig. Man kan hitta extremfall där den vanligen marktäckande "The Fairy" växer som en klätterros och klätterrosen "Excelsa" växer som marktäckare. Den slutliga verkliga höjden påverkas oerhört mycket av t.ex beskärning, närings- och vattentillgång, växtplats, klimat (framförallt vinterklimat), ev. uppbindning m.m.

Zon

Sverige är indelat i 8 olika växtzoner där zon 1 är varmast och zon 8 är kallast. Denna zonindelning bygger i huvudsak på den under ett antal år genomsnittligt lägsta uppmätta vintertemperaturen, en av flera faktorer som påverkar rosens övervintringsförmåga. Den zonsiffra en rossort fått bör därför mest ses som en härdighetsgradering och inte som en garanti för att t.ex en sort angiven till zon 3 alltid övervintrar bra i zon 3. Det kan även förekomma stora lokala variationer inom en växtzon och tillika inom den egna trädgården. I de fall det finns olika uppfattning om en rossorts härdighet har vi även här gått efter  LÅ.G:s uppgifter.

Ljus

fs = full sol, behöver alltså sol större delen av dagen
ha = halvskugga, utvecklas bra med sol halva dagen.
sk = skugga, klarar norrlägen bra, kan bli acceptabel i skuggan från stora träd.

Givetvis utvecklas sorter märkta med ha eller sk bra även i soliga lägen.

Ålder

Information som egentligen inte har någon betydelse för sortvalet men som kan vara intressant ändå. Årtalet anges i huvudsak som introduktionsår. För vildrosor ( arter ) som ju inte är något mänskligt påfund utan under årmiljonerna har utvecklats i naturen anges när de togs i kultur i vår del av världen. Och återigen har vi använt L-Å G som referens för årtalen.

År 1867 introducerades sorten "La France" som anses vara den allra första tehybriden och därmed den allra första moderna rosen. Enligt den renläriga skolan får bara sorter som fanns före 1867 kallas för gammaldags rosor och alla andra sorter är då moderna. En mer liberal tolkning är att sorter som tillhör de grupper som fanns före 1867 räknas som gammaldags. Vi lägger oss inte i diskussionen utan konstaterar bara att det finns vackra och odlingsvärda rosor i alla ålderskategorier.